Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Svenska Akademiens prisfråga år 1810: Hvilka fördelar kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras inbillningsgåfva m. m.?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
menniskors fall; hon nedersteg till helvetet, hon uppgaf
sin natur att behaga fantasien, och sökte ersätta detta
genom intresse för förståndet; hon lånte sig åt filosofien som
medel; hon lärde sig moral för att röra hjertat, och god
ton för att töras visa sig i stora verlden. Hon var än
hedning, än christen; hon sökte upplifva än söderns
my-ther, än åter den nordiska fornålderns vilda gestalter; men
ingendera lefde mera i ett folks seder, tro och begrepp.
Hvad var det då hon sökte öfverallt och öfverallt ej
tycktes finna? Hon sökte en verld för inbillningskraften-, hon
sökte i hela skapelsens omkrets sitt förlorade hem. De
mäktige på jorden förbarmade sig öfver den värnlösa.
Hon upptogs på furstars knä och firades i hofvets salar
och sjöng förtjust om gyllene tider; tills hon märkte
att hon helt och hållet aflägsnat sig från naturen.
Förskräckt flydde hon i skogen och gömde sig på landet;
men landets åboer förstodo ej mer hennes sånger. Hon
var och förblef en lärd konst utan något allmänt,
lefvande intresse. Men har hon någonsin annorlunda varit?
torde någon invända. Svaret ligger öppet i de gamla
folkslagens historia för en hvar som ej sjelf så hos sig dödat
all inbillningskraft, att han ej mer förstår dess verkningar.
Eller var ej poesien i Grekland populär? Lefde hon ej i
folkets mun och hjerta?" Äfven i sednare tider bland de
nationer, hos hvilka fantasien är outrotlig, finner man ej
något dylikt? Bevarades ej Ariostos sånger i det Italienska
folkets minne? Högmodades ej äfven den lägre Spanioren
öfver sin Cervantes? och söker han ej ännu genom enkla
sånger vid cittrans ljud att beveka sin älskarinnas hjerta?3
3 Man kunde säga att poesien är den populära filosofien,
sanningen som i dikten fått kropp och färger. Den förblifver således,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>