Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om falsk och sann upplysning med afseende på religionen. En liten populär skrift ur det nittonde århundradet af en Lekman. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
erfarenhet’. Att det högsta, öfversinliga, i det sünda
förnuftet blott kan fattas såsom trodt, öfverensstämmer
fullkomligt med den ärliga anspråkslöshet på vetenskap och
allmänt gällande sanning som vi anmärkt såsom dess
karakter. Ty hvad jag tror, inser jag ej i och för sig sjelft;
men det eger sanning för mig. Att vilja grunda
vetenskap på tro är åter en motsägelse. Men jag påstår ej
blott att detta högre vanligen inom sunda förnuftet finnes
såsom tro; jag påstår äfven att det omöjligen inom dess
sfer kan finnas under annan form. Det finns der blott
såsom dunkla, outredda föreställningar; och der slutar
gebitet för sens commun, och vetenskapen tager vid, som
derigenom att den ser dem med andra ögon, förstår att gifva
dem full klarhet. — Med detta högre må man i
allmänhet föreställa sig att jag menar det öfversinliga och
andeliga. All vetenskap, som förtjenar namnet, är öfversinlig.
Äfven de som ännu äro vetenskaper mer i sin uppgift än
i sjelfva verket, äfven de som man vanligtvis tänker sig
som mest materiella, äro öfversinliga. — Hvad söker
che-misten? Ej den eller den blandningen, äfven om den för
godt köp kunde uttränga indigo (ehuru, i fall han påfann
den, det kunde vara en rätt vacker och riksgagnelig
upptäckt); han söker naturens eviga lagar, han älskar dess
vishet och går henne i spåren. — Jag sade att det
öfver-__sinliga,
2 För att förklara ett exempel med ett annat: bar det någonsin fallit
någon in att tvifla, det ej i naturen allt är sammanlänkadt efter
den lag, att hvar verkan har sin orsak? Hemtade jag denna
föreställning ur sjelfva erfarenheten, så blefve den alltid en oviss
supposition. Ty alla fall kunna ej hafva kommit inom min
erfarenhet. Jag skulle åtminstone tvifla på saken tills en mängd
erfarenheter gjort den sannolik. Likväl antar jag den ej som
sannolik, utan som otvifvelaktig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
