Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om falsk och sann upplysning med afseende på religionen. En liten populär skrift ur det nittonde århundradet af en Lekman. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
af tro och erfarenhets- eller vanliga resonnerade
kunskaper. På tro kan man ej grunda vetenskap. Det är en
orimlighet. — Med vanligt resonnement kommer man ej heller
åt den. Derpå kan man emellertid taga mathematiken till
exempel. Ty man må företaga sig begreppet om en
triangel, man må bestämma det och resonnera dervid så
konseqvent som möjligt; genom analys af sjelfva
begreppet, och dess jemförande med andra, genom resonnement
uppdagar man likväl aldrig någon af dess inre egenskaper,
t. ex. den, att i hvar triangel vinklarne äro lika stora med
tvänne räta. Det kommer deraf att mathematiska
sanningar ej äro grundade på resonnement, utan på intuition eller
åskådning. — Hvad? om det förhölle sig så med
filosofien! Härmed må vara huru som helst, så bevisar det
anförda redan hvad det skulle bevisa: att vetenskapen så litet
ligger på det vanliga förståndets fält, att detta förstånd i
vetenskapliga ämnen blott kan hafva meningar, aldrig
insigt, och således aldrig rättighet att dömma. Det
verkligen sunda förnuftet tillegnar sig också aldrig någon sådan
rätt. Häraf följer: att det sens commun, som tillegnar sig
den, ej mera är sundt; och att det som ej blott tillmäter
sig en sådan rätt, utan kallar sig sjelft filosofi, och påstår
att utom dess horisont ej någon sanning finnes, ej blott
förtjenar namn af osundt, utan i sjelfva verket är förstockadt.
En af anledningarne till en sådan filosofi, som helt
och hållet skulle uppehålla sig inom det vanliga förståndets
fält, var Lockes lära om menskliga kunskapernas
uppkomst. Enligt den kunde man föreställa sig menskliga
själen som en ren tafla, på hvilken de yttre tingen intryckte
sina bilder. En enkel sensation gaf ett enkelt begrepp;
jemförelsen af flera sensationer gaf ett sammansatt, och så
kunde man af de materialier som den yttre verlden gaf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>