Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om falsk och sann upplysning med afseende på religionen. En liten populär skrift ur det nittonde århundradet af en Lekman. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
menlöshet ej att man tydligen beskylde dem for dumhet?
De stodo upp för att förkunna det eviga lifsens ord,
gällande för alla tider. Och de bemödade sig att lämpa det
efter sin tids uselhet! Och de märkte ej, att ju mer det
lyckades dem, ju mer skulle det bli olämpligt för alla
öfriga tider! — O hvilken vishet hos en gudomlig läras
förkunnare! Och på denna slughet kunde man lägga så
mycken vigt i skrifter som andas den renaste konstlöshet,
den heligaste, ja en gudomlig enfald! Var det genom denna
feghetens visdom som Luther utförde sin reformation?
eller var han nog ovis att med öfverlägsen kraft stöta
fördomen och lögnen midt för pannan? — Hade det gått
häftigt till med sjelfva hans reformation, så gick det
sednare reformerandet af hans reformation så mycket stillare.
Orsaken var, att religionens historiska visshet nu i
synnerhet begynte att behjertas. Men historisk visshet är helt
annat än förnufts-visshet. Den förra har sin visshet på
sitt eget fält, men kan aldrig göra anspråk på mer än
förnuftig sannolikhet. Sanningen förer öppet språk och
öfvertygar eller öfvertygar icke. Sannolikheten åter
smyger sig så sakta fram och gör ingen man för när, just
emedan hon lika mycket tycks tillhöra rätt som orätt,
öfvertygar lättast dem som vilja bli öfvertygade utan att
behöfva tänka, öfvergår slutligen till allmän opinion, och
visar sig plötsligen som den vissaste visshet, emedan
tusende munnar försäkra att så är. Vid denna den christna
lärans rening, som skulle grunda sig endast på
exegeti-kens pröfning och förklaring af dess historiska urkunder,
var ju ej fråga: hvad är här religionen? hvad är dess
anda? hvad är i följd deraf rätt? hvad är orätt? Utan:
hvad sades, hvad påstods, hvad skrefs på några ställen i
Judeen för sjuttonhundra år sedan? Om detta blef utredt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
