Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historien och dess förhållande till religionen. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
ningen vill lefva och dö, tror på en fäderneslandets historia,
har ett fädernesland, ej blott för ögonblicket, utan i
forntid och framtid. Blott för den som sjelf verksamt griper
in i sitt tidehvarfs bildning och skickelse finnes en
verldshistoria; och Carl den tolfte, om han ock aldrig läst
mer än Curtius, förstod verlds-historien bättre än många
professorer tillsammantagna som blott der se en hop facta,
om hvilka, då de betraktas utan inre sammanhang, ingen
förnuftig visshet kan finnas, och derföre som sådana samt
och synnerligen äro högst likgiltiga. Man kan häraf se
hvad man skall dömma om den uppfostrings-method som
i synnerhet anbefaller historien till barndoms-studium,
emedan i denna ålder minnet är lifligast. För barnet finns
ingen historia som går längre än till gårdagen; och
ynglingen förstår den ej en gång rätt förr än han mognat till
man och inträdt i det verksamma lifvet. — Vi hafva sagt
att historien var nödvändig för att göra sig hemmastadd
i sin verld. Man behöfver känna sin tid för att i den
kunna verka; men den förklaras blott genom kännedomen
af de förflutna tider. Vi hafve tillika visat, att denna
förklaring blott kan vara nödvändig och ega betydelse för
den som är i sann mening verksam. Hvarje bestämd
verkningskrets fordrar åter historiska kunskaper af ett eget
slag. Utan tvifvel fordras då historisk insigt i högsta och
allmännaste bemärkelse hos den, hvars verksamhet
omedel-barast går ut på befrämjandet af hela samhällets mål, det
vill säga hos regenten och statsmannen; och då detta
samma mål nu" framför allt måste vara lifligt och klart för
häfdatecknaren, som beskrifver de framsteg menniskorna
gjort dertill, så har detta lika förhållande ej utan allt skäl
hos några föranledt den mening, att blott den som sjelf
på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
