Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historien och dess förhållande till religionen. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
stånd hvarigenom det enskilda samhället sammanhänger med
mensklighetens stora hela, som således är ett medelstånd
emellan samhällen. Hvad som utgör ett sådant är: snillet
i vetenskap och konst; och sjelfva detta stånd är det
egentliga lärda ståndet.
Vi hafve sagt alt den sanna styrande, förnuftiga
kraften i samhället ligger hos ett bildadt stånd, som vi äfven
kallat ädelt. Men hvarigenom skall nu detta stånd sjelft
bildas? Det skall handla ej blott efter förnuftig instinkt,
tro och känsla, utan med insigt, efter grundsatser
hemtade ur kännedomen af sjelfva samhällets natur. Mea
hvilken skall nu lifva och framställa sjelfva dess» ideer,
som äro den ledande kraften i all odling? Endast den som
står på höjden af odling, som ej blott har en nationell
utan rent mensklig bildning, som bemäktigat sig de ideer
som ej äro ett särskildt samhälles utan mensklighetens
gemensamma egendom; det vill säga: snillet, som i
veten-skapen upphöjer sig öfver allt enskildt till den eviga
sanningen — eller, i trängre bemärkelse, filosofen, som är
den sanne verldsborgaren. Han är en af de sällsynta
menniskor som naturen kallat att med osynligt, men
oemotståndligt välde herrska på odlingens bana, hvilken blott är
en utveckling af ledande begrepp. Han lefver helt och
hållet i det osynliga samhälle hvarom vi talat. Han
tillhör den enda möjliga, fullkomligt fria republik der endast
förtjensten ger öfverlägsenhet och der hvar medborgare är
lika mycket regent som undersåte. Men han företräder
likväl i denna republik regenteos plats; och den som ej
inser att detta är sakens natur, måste väl öfvertygas
derom genom den erfarenheten, att en hvälfning i filosofien
ofelbart hvälfver om alla vetenskaper. En filosofi
bemäktigar sig, oaktadt allt motstånd, otvifvelaktigt den högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
