Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historien och dess förhållande till religionen. 1811
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
gaste nödvändighet. Likväl är denna nödvändighet sjelf
absolut tillfällig till sin grund, och således ett oting. Med
ett ord: det är blott orimligheten sjelf som återstår.
Här är den punkten der den först uppgifna
svårigheten i vår undersökning, nämligen att förklara naturen
af historisk visshet, visar sig i sin högsta och skarpaste
bestämdhet, och der den således skall förklaras, om en
förklaring är möjlig. — Då vi straxt i början funno det
historien ej kunde ega vetenskaplig visshet, så slöto vi
att dess visshet måste vara grundad på tro. Vi
undersökte beskaffenheten af all tro, och funno att det
egentligen var intresset för frihet som gjorde tron lefvande
och skilde den ifrån blott mening; hvilket intresse åter
fanns i samma mån som friheten i karakteren fanns såsom
verklig energi. Men om nu friheten sjelf är en
orimlighet, huru kan en tro på den finnas? Det går ej an att
sönderhugga svårigheten med det påståendet att, just för
det här ej vidare någon insigt är möjlig, så måste man ej
släppa tron, hvilken man ändå ej kan umbära. Tron är
blott möjlig under förutsättning af rimlighet, det vill säga:
den förutsätter nödvändigt att en insigt i dess föremål
vore möjlig; den förutsätter att en filosofi skall kunna
finnas. Om vi således, för att hjelpa oss ur vår
svårighet, grunda den historiska tron åter på en högre tro, så
kunna vi blott göra det under den förutsättning, att
filosofien har den fullkomligaste visshet om det som är dennas
föremål och derigenom kan inse grunden till en sådan tros
nödvändighet i medvetandet.
Det är motsägelsen emellan frihet och nödvändighet,
i hvilken vi stannat; och det är belt naturligt att vi
slutligen i vår förklaring skulle komma till den. Hvar och
en förklaring är en upplösning af motsatser, och man upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
