Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om historiens nytta. En föreläsning. 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
vill säga, upphör att genom arbetsamhet i ett reqt och
gudfruktigt sinne förlossa, förmildra, förädla naturens
krafter genom frihetens hand, och sä locka de gyllene
skördar ur jorden, som sjelfva synas öfva en stum gudstjenst
och tillbedja naturens herre. —
Men genom sin natur, säger man, är historien
bunden vid de stora förändringarne i folkslagens öden, som
ensamt taga minnena i besittning; det oändliga smärre,
det i samma inskränkta banor beständigt återvändande,
den tillväxt och förkofran som fostras inom det enskilda
lifvets krets, kan ej hinna hennes öron, uppfylda af de
stora verldshändelsernas buller och dän. — Det är sant,
man hör i historien lika litet som annorstädes gräset
växa. — Men medvetandet af detta innerliga stilla
för-kofrande, känslan af inre helsa vill jag ocksä ej att historiens
författare eller läsare skola ur henne lära. De skola
medföra detta till henne hemifrån; och endast så blir hon för
dem lefvande. Det fordras denna hemkänsla, för att man
på något sätt kan sägas vara hemma, äfven i historien.
Det fordras känslan af det enskilda välordnade lifvets bela
oskuld, det fordras känslan af naturens egen rätlhet och
enfald, för att kunna förstå det minsta af den konstiga
bygnad som kallas stat. Det historiska intresset är
intresset för det menskliga i händelser och handlingar; och
för att ega det, fordras ej mindre än att vara menniska.
Detta första intresse för historien (utöfver det blotta
nyfikenheten ger) kunne vi äfven kalla det sympathetiska,
emedan det yttrar sig i det allmänna deltagandet i menskliga
lifvets skickelser. Det är detta deltagande som äfven gör
historiens förflutna till ett närvarande, och tillika upphöjer
och renar den individuella känslan till känslan för ett
gemensamt väl och ve. Så grundlägger detta menskliga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
