Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
löst, vidunderligt litterariskt fenomen? Likväl var äfven
han i sin ordning, och ej blott utomordentlig.
Innan vi söke framställa honom i klarheten af en
sådan hans ordning, måste vi först bestämma hvar denna
i allmänhet är belägen. Inom hvilket område skola vi
utstaka hans plats? Till hvilket slag af författare hör han? —
Författare i allmänhet ville vi dela i tvänne: de bildande
(som man äfven kunde kalla de skådande) och de sökande.
De förre gå skapande tillväga; de sednare tvärtom
upplösande, söndrande, förklarande. Så motsatta deras
verksamheter än synas, äro de likväl båda nödvändiga för den
rätta uppenbarelsen af det högsta, i hvilken sanning och
skönhet äro ett. Utan de bildandes kraft skulle det i
allmänhet förneka sig åt all framställning; utan de
sökandes renande stränghet skulle denna framställning sjelf
alltför snart stanna vid det ofullkomliga. De ega, desse
sednare, i sin hand den eld, inför hvilken intet i sig sjelft
förgängligt består, och ur hvars prof endast det
fullkomliga och evärdeliga orördt kan framgå; och alla den
bildande kraftens skapelser, hvilka ej uthärda denna pröfning,
gå under, men för att i varaktigare och fullkomligare
former åter uppstå. Om vi härmed öfverhufvud utmärkt
skilnaden emellan det poetiska och filosofiska snillet, är
likväl ej vår mening att neka, det mellangrader gifvas, i
hvilka båda verksamheterna synas blandade; och den auktor,
med hvilken vi sysselsatte oss, är sjelf derpå ett märkligt
exempel. Alltid skall man likväl finna att endera är den
egentliga, öfvervägande; och för hvar och en som känner
Thorild kan föga något tvifvel uppstå, att det
filosofiska anlaget hos honom var det herrskande. Han var
ock en sökande (jag önskade att läsaren, som jag, kände
allt det djupt rörande som här ligger i detta ord), en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
