Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
ibland de märkligare exponenterna af en hel epok i sednare
tiders filosofiska och deraf beroende allmänna bildning.
Detta må ursäkta vidden af följande betraktelser i
allmänhet. Och om sjelfva ämnets beskaffenhet skulle med sig
föra att dessa tillika bli en kort och enfaldig framställning
af min egen filosofiska öfvertygelse (om jag får ge den
detta namn), så hoppas jag derför ingen förebråelse, då i
synnerhet i ett fall som detta det bör intressera att veta
de grundsatser, på hvilka ett omdöme är bygdt.
Allmänneligen kommer man väl öfverens att de
menskliga och gudomliga tingen, enligt de gamles uttryck, eller
naturens och nådens riken, såsom det egnar en christen
att säga, äro menskliga kunskapens båda stora föremål.
Då ingen kunskap kan skapa sitt föremål, så förutsätter
den dem bägge såsom gifna; och de äro gifna: det ena i
den under de yttre sinnena fallande verlden, den andra i
uppenbarelsen för menniskans inre af en högre verld. Ty
äfven denna högre verld bygger menniskan lika litet ur
sig sjelf, som den fysiska verlden; hvilken är en
uppenbarelse af en lägre ordning och en förebild af den högre.
Det kan endast erfara äfven denna; hvilket sker genom
öfverlemnandet af guda-Iärans sanningar i uppfostran: ett
öfverlemnande som sedan hos den bättre menniskan
utbildar sig till en verklig inre erfarenhet af dessa
sanningar. Förnuftet är förmågan att fatta denna yttre och inre
verld, och innehåller i sig de allmänna vilkoren för
erfarenheten af bägge, hvilka vilkor kunna bli ämne för en
egen kunskap, som innehåller allt hvad förnuftet af sig
sjelft om dem bägge kan veta, och grundar dess
pröf-ningsrätt. —- Men all fattning är ursprungligen en ömse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
