Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Thorild. Tillika en filosofisk eller ofilosofisk bekännelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
förhindra, det ej en blott ytlig kännedom af gåtan smickrar
med en blott ytlig och falsk upplösning. Men är ordet
gifvet och löser alla svårigheter, så uppstår det
sammanträffande, hvari all sanning har sin sjelfbekräftelse. — Man
skall kanske invända att, om gåtan är förnuftets egen,
upplösningen äfven måste ligga inom dess område: och
den gör det äfven, så vida förnuftet af detta gudomliga
ord är renadt och upplyst; men icke, så vida förnuftet,
afsöndrände sig, blott inom sig sjelft söker den
tillfredsställelse som det endast i förening med sitt högsta
föremål kan vinna. Ty här är ej blott fråga om ett ur
förnuftet härledt begrepp (som utan föremålets verklighet
sjelft ej ens vore förklarligt, och i alla fall blott kunde
bli ett postulat, möjligen utan motsvarande uppfyllelse),
utan om en existens, hvilken förnuftet väl, en gång
gifven, kan fatta, men omöjligen ur sig sjelft föda. Ty —
har nu Gud sålunda uppenbarat sig; finnes det utom den
äldsta fysiska uppenbarelsen, i följd hvaraf all verlden
dyrkar Gud i naturen såsom fader, men, så länge denna
uppenbarelse är den enda, äfven är utsatt för att fatta
honom blott som fysisk allmakt utan moraliska attributer,
och förvexla honom med den natur som är hans verk;
finnes det, säger jag, utom denna, äfven (då menniskan
var mogen dertill) en Guds moraliska uppenbarelse, såsom
person i menskligheten: så är detta tydligen en
erfarenhetsfråga. En helig skrift förkunnar denna uppenbarelse
såsom ett factum, men såsom ett ännu allestädes närvarande
factum, om hvars verklighet hvarje menniska kan i den
dag som är, om hon redligt söker, öfvertyga sig; och
dertill leder det gudomliga ordet sjelft, då det visar oss den
väg, på hvilken hvar och en kan varda förnimmande om
denna lära är af Gudi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
