Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
tillika förmågan att kreera deras fond Detta är frihetens
område och fältet för sedoläran, eller det hela af de
moraliska vetenskaperna, hvilka alla utgå från den
förutsättning att förnuftet låter sig realiseras, eller att de
förnuftiga lagarne för fria handlingar kunna öfvergå och
förvandlas till verklig ny natur, hvilken nya och högre
natur är sedligheten hos menniskan, och dess verld det
menskliga samhället. Realisationen af det ideella (hvilken
tillika är filosofiens egen) sker således både i naturläran
och sedoläran, på olika sätt, i den förra derigenom att
naturen förnuftigt förklaras, i den sednare derigenom att
förnuftet naturaliseras eller i samhället bildar en sig enlig
natur efter sina lagar. Men båda dessa operationer
förutsätta en ursprunglig enhet af intelligens och natur,
hvarförutan öfvergången i intetdera fallet vore möjlig. Af
denna ursprungliga enhet, i hvilken natur och intelligens
äro absolut detsamma, och som derföre nödvändigt är
bägges grund, är sålunda hvarken naturlärans eller
sedolärans objekt en fullständig uppenbarelse. Hvarföre, om
filosofien i sin realisation ej kommer längre än till dessa
vetenskaper, hon väl om denna ursprungliga enhet måste
utsäga, att den är uti allt, och att genom den är allt;
men hon måste då också antingen neka denna enhet all
egen väsendtlighet, eller om den likväl som en väsendt-
’ Detta vore det fria arbetets produktivitet i filosofisk mening. Och
det är tydligt att denna redan från början förutsattes; emedan,
utan begreppets egen ursprungliga produktivitet, allt användande
af naturen såsom fond, eller all förnuftig naturförklaring, vore
omöjlig. — Det är i samma mening som den ideella penningen,
hvilken egentligen framträder i kredit-mynt, är ursprungligare än
allt varu-mynt, emedan det sednare först genom den förra kan
användas: en sats, hvilken mängden af financiella theoretici och
practici utan tvifvel anser för den största absurditet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
