Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Bihang - I. Handlingar i tryckfrihetsmålet rörande skriften Thorild m. m. - b) Påminnelser vid aktors slutpåstående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
att den theologiska definitionen af ordet person är: ens per
se, ab allis distinctum, quod intelligit et cum intellectn
agit: »en varelse för sig, från andra skild, som förstår
och med förstånd handlar» (Mori Commentarius in
Epi-tomen Theol. Christ. P. I. pag. 273). Om detta vanliga
lärobegrepp yttrar sig den berömde theologen Er nes t i:
»en person är den som har en egen förmåga att tänka,
vilja och handla»; deraf skulle följa, fortfar han, »trefaldigt
förstånd och vilja, alltså tre substanser, om hvar och en
hade eget förstånd och vilja» (Neueste theol. Biblioth. II
B. pag. 230). — Det är detta begrepp, så svårt förenligt
med det bifogade erkännandet af Guds väsendes enhet,
hvilket i all sin stränghet framställes i det af aktör, ur
andaktsböcker, citerade Athanasii symbolum — det
svåraste af alla symbola, det genom de hårdaste
fördömelse-former för andaktens väckelse minst tjenliga, det för den
christliga kärleken mest frånstötande, och om hvilket den
förr af mig åberopade, visserligen renlärige biskop Möller
kan underrätta aktör, att det ej var kändt af den första
kyrkan, att det icke är af Athanasius, utan är en vida
yngre, under denne kyrkofaders namn, af en okänd
författare förfärdigad skrift. — Det är detta samma begrepp
som blir en nödvändig följd, om man genom det i bibeln
ej grundade uttrycket tre personer vill beteckna Guds
väsende, som förmått Luther och andra stora protestantiska
theologer till den önskan: att man hellre ville afhålla sig
från denna benämning. »At multi tamen (säger den
ortho-doxe Mosheim just om detta ämne) tam excordes sunt,
tam hebetes et malitiosi, ut putent ipsam veritatem
sub-latain esse, si antiqua et communia vocabula tollantur,
quibus veritas semper fuit proposita. — — Qui vero
exstimant, neminem pro christiano haberi posse, nisi hæc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
