Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild. 1820 - Bihang - II. Svar på en af L. Hammarsköld författad recension öfver skriften Thorild m. m. - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
delarne betecknas, antingen såsotn en i menniskan till
idealitet uppgången, d. v. s. fattad uppenbarelse — hvilket
jag kallat christlig filosofi — eller såsom en genom en
gudomlig princip i känsla, sinnelag och handlingssätt
realiserad öfvertygelse — religion. Bägge förekomma genom
hela min skrift, ja redan i företalet, såsom lika gällande
uttryck för det från olika sidor sedda högsta. Att jag
om bägge predicerar detsamma, kan i sjelfva verket ej
undfalla någon uppmärksammare läsare. Endast rec. kan
alldeles ej finna det — och rebatterar oupphörligen samma
argument: att en först genom religion verkligblifven
filosofi endera förut måste vara ingenting, eller, om hon varit
någonting, dock upphör att vara detta och upphäfver sig
sjelf med detsamma hon blir religion. Man måste
förundra sig öfver att han ej för ombytes skull användt samma
argument på religionen, och tvärtom visat, huru den ej
kan öfvergå till filosofi utan att upphäfva sig sjelf. Han
gör verkligen någon anstalt dertill då han förmäler, att
filosofi och religion äro motsatser, emedan den eria har
sin grund i begreppet och den andra i känslan, hvarföre
det måste blifva en ren omöjlighet att den ena kan
undantränga och träda i stället för den andra (kanske ej
heller den ena öfvergå i den andra, då likväl hela det
intellektuella lifvets rörelse består i att förvandla känslor i
begrepp och tvärtom?), men erinrar sig, sedan han
ordentligen betecknat motsatsens poler genom A och B, att det
lär finnas någonting som kallas indifferens-punkt emellan
poler. Ja han erinrar sig till och med att vår tänkare
(d. v. s. jag) för ett ögonblick erinrat sig detsamma, då
jag sagt (s. 304) att »uppenbarelsen såsom förnuftets
uppfyllelse, förnuftet såsom uppenbarelsens förklaring, är
religion — all kunskaps på en gång ljus och hjerta». —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
