Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också ett ord öfver tidens religiösa fråga. 1846 - Tidens kyrkliga fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
dessa voro dock verk och handling, och endast deri kan
menniskan lefva. En allvarlig verksamhet är sinnelagets
enda prof; då det blott i sina känslor frossande hjertat
tvärtom förruttnar inom sig sjelft, och ju mer är utsatt
för denna fara, ju skyggare det drar sig tillbaka för
vetenskapens ljus. Derföre var också utan allt tvifvel den
äldre protestantiska pietismen af vida äktare art än den
nyare. Den förra var också helt och hållet praktisk och
uttryckte sitt stränga allvar i verk och gerning; den nyaste
lägger blott alltför mycken vigt på sina känslor, —
liksom derutinnan för Gud och menniskor vore något
synnerligt. Att äta godt, att sofva godt, och likväl dervid
känna sig eländig och göra sig sjelf och andra lifvet surt,
är en usel religion.
Men det religiösa sinnelaget har aldrig gjort kyrkan
tillfyllest såsom ett tecken hvarpå hon kunnat igenkänna
de sina; tvärtom har hon otaliga gånger bittert förföljt ett
sådant sinnelag, så snart det blef henne misstänkligt
såsom irrlärigt. Kyrkans egentliga kännetecken var icke ett
praktiskt, utan theoretiska nämligen renlärigheten. Att
detta var en vetenskaplig ståndpunkt, som lätt kunde
visa sig vara af annan natur än trons, insåg man ej så
länge theologien ej blott var den herrskande, utan äfven
den enda vetenskapen. Med vaknandet af den moderna
vetenskapen blef .förhållandet annorlunda. Den nya
förändrade verlds-åskådningen hade utom theologien
uppkommit. Den verldsliga vetenskapen växte till en makt
som ej mer lät afvisa sig.
Vetandet, så vida det framställer sig i de yttre
tingen, kalla vi den objektiva vetenskapen. I denna äro
under de tre sista seklerna trenne epoker att urskilja. Vi
beniimna den första den mechaniskt-mathematiska, den andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
