Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Andra artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
ANDRA ARTIKELN.
Menniskan är ett sent begrepp i historien. Straxt
utanför den antika familjen är främlingen — detsamma
som fiende; straxt utanför den antika staten barbaren —
detsamma som rättslös; hvarföre ock Romaren räknade
slafveriet till folkrätten eller jus gentium. Men slafveriet
gäller ej blott den besegrade främlingen, den utländska
fienden. Det är inhemskt i familjen, der mannen länge
eger den hustru han köpt eller röfvat och de barn han
aflat, med samma rätt som de slafvar han förvärfvat eller
uppfödt. Det blir inhemskt i staten och stiger i hårdhet
i den mån ej blott familjen såsom sådan, utan staten, det
vill säga den privilegierade kasten såsom sådan, har
under sig hopen såsom slaf. Vi ha talat om antiken, såsom
egde der äfven slutligen ett slags fattigvård rum. Detta
synes strida mot den erfarenhets-satsen, att fattigvården
först i samhällena inträdt i den mån slafvarne blifvit
frigjorda; hvilket också i allmänhet så förhåller sig.
Fattigvården, såsom allmänt bekymmer, röjes minst i den
despotiska slafstaten, i hvilken, emedan frihetens begrepp
saknas, dess motsats, slafveriet, ej heller framträder skarpt,
utan just genom sin allmänhet är mildare och, för att så
säga, barn i huset. Rekymret begynner i den
republikanska slafstaten, der, med frihetens förderf och förlust,
det suveräna folket slutligen hemfaller till fattigvården. Så
är i det kejserliga Rom populus Romanus satt på almosa;
ty, ehuru mycket slödder dolde sig under detta namn,
titeln af sin bankrutterade adel egde det qvar, och i denna
egenskap emottog det sitt fribröd, som egentligen tillhörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
