Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Andra artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35-
denna stränga yta låg förborgad. Derföre får man hos
hedningarne emot dem höra de mest motsatta anklagelser:
än att de äro en mennisko-fiendtlig sekt, hvilken de
rysligaste hemliga brott och laster pådiktades, än att de äro
filanthropiska svärmare som kalla och anse hvarandra för
bröder och systrar. — Filosofer le åt dessa föraktade
se-paratister, som likväl påstå sig vara anhängare af en
allmän religion, en religion som lika väl passar för Greker
som för barbarer, för Asien och Afrika som för Europa,
hvilket redan i sig sjelft vore en orimlighet, — eller
vredgas, att okunniga, olärda personer, oförfarna i andra
konster än de lägsta handtverk, påstå sig i mensklighetens
högsta angelägenheter ega ett ljus som seklers vetenskap
och lärdom förgäfves sökt Tillika förmärker man inom
hedendomen den sena devotion, sotn plägar påkomma de
högre stånden sedan deras egen indifferentism och
liber-tinism ändtligen begynt tränga till folket. Plinius, såsom
man ser, berömmer sig inför Trajanus att ha åter fyllt de
hedniska templen. Den hedniska filosofien börjar äfven
blifva på sitt sätt orthodox och gudfruktig, finner nu i
mythologierna idel symboler af de högsta och
förträffligaste sanningar, och söker äfven förmedla den skarpa
motsatsen med christendomen, hvars stiftare den merendels
erkänner såsom en vis och dygdig man. Men ingenting
af allt detta, ehuru mycket det sysselsatte de bildade
kretsarne, trängde till folket. Ej spekulationer och
fantasier, utan intygandet af Christi lärjungar om hvad de sett
och erfarit, — Christi lefnad, lidande, död och
uppståndelse, — med ett ord: det christliga factum, som är grunden
* Se bevisen hos Gieseler, Lehrbuch der Kirchengeschichle, 3:dje
uppl., 1: 138.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
