- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Sjette bandet /
45

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Tredje artikeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

Ej i den borgerliga, utan i den landtliga kommunen
ligger fröet till den representativa författningen. Just
emedan antikens samhällsbildning mest föll inom
stadskommunen, der hvarje medborgare ej hade långt till
torget, kunde och behöfde ej heller der bli fråga om
representation. Hos Greken var staden och staten så
detsamma, att han skilde sig sjelf såsom stadsbo från barbaren
såsom landtbo Hos Romaren, om äfven landtlifvet här
hade större vigt, var dock ännu i sjelfva verket Rom,
den eviga staden, allt. — Germanen, Roms fiende, som
ej visste af städer, afskydde dem länge. Den landtliga
kommunen var hvad han kände och älskade. Det
allmänna förhållandet var i början detsamma som det
hvilket länge bibehöll sig i norden. På ett allshärjarting
kunde ej hvar odalman infinna sig, ehuru han der hade
stämma och erkände sig förbunden af beslutet. Sednare
ser man att egentligen de större landtliga kommunerna —
lagsagorna, landskapen — röstade, genom lagmännen och
de dem åtföljande deputerade, på den gamla Svenska
riksdagen. Feodalismen uppslukade denna representation i
det öfriga Europa.

Den omförmälda gamla representationen var så litet
någon stånds-representation, att den snarare kan kallas dess
motsats. Feodalismen hade ej heller någon egentlig
ståndsrepresentation. En sådan uppstod först med feodalismens
brytning. Ett stånd bestämmer sig först genom ßera
sådana. Stånds-representation, den må vara ärftlig eller val-

• Benämningen patriot i Grekisk mening — den som blott hade ett
fädernesland, men ingen fädernestad — hade långt ifrån den ädla
betydelse det hos oss eger. Det utmärkte tvärtom råhet och
barbari. Thraker och Skyther kallade Greken i denna mening
patrioter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:00:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-6/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free