Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Tredje artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
adeln förblef fästad vid jorden. Jord var, om ej enda,
dock hufvudsakligaste län. Med länens ärftlighet blef
fullständigt jorden fästad vid mannen. Det var fallet så
långt vapnens ära räckte. Längre ned i feodal-systemet
blef mannen fästad vid jorden, d. v. s. lifegen.
Odal-friheten utplånades i det feodala Europa. Den steg endera
till lägre adel eller den sjönk i lifegenskap, der personen
försvann och blef egendom. Så fanns i sjelfva verket
blott ett i makt och län olika graderadt arbetsfolk. —
Det har funnits en tid då adeln ville vara och nästan
var hela samhället. Det var den företrädesvis
feodalisti-ska epoken.
Det första ståndet, hvilket, såsom strängt personlig
korporation, söndrade sig ur denna kedja, var
presterskapet; och det blef först fullständigt såsom korporation
genom motsatsen mot adeln, det vill säga, mot hvad den
tiden var det verldsliga samhället. Det andeliga ståndet
hade aldrig varit fästadt vid jorden. Det lösryckte sig
äfven ifrån familjen, för att endast lefva i korporationen
— en korporation som omfattade den christliga verlden,
och hvars intressen, för att vidmakthållas, behöfde
sammanlöpa i en hand. Derföre vann öfverallt den påfliga
myndigheten på den biskopliga, och till presterskapets
reguliera här kom munk-ordnarnes, af Rom endast beroende,
milis. Så herrskade slutligen makten på Petri stol, ett
nytt verldsvälde med nya legioner. Det har funnits en
tid då presterskapet ville vara och nära var den högsta
samhällsmakten. Det var den företrädesvis hierarkiska
epoken.
Medan det andeliga ståndet höjde sig bredvid och
öfver adeln, bröt sig grunden under de herrskande ståndens
fötter genom det tredje ståndets rörelse, som begynte med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
