Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Femte artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
och lägre i detta afseende. Den har mer än någon af de
andra förbundit statens och kommunens fattigvård. Vi
ha sett socken-systemets gamla häfd och lagliga bekräftelse.
Naturligt var att, i den mån fattigvården blef tvångspligt,
socknarne skulle söka isolera sig. Resolutionen på
allmogens besvär 1734 stadgar, att hvad till de fattigas hjelp
inom en socken är sammanskjutet, endast skall användas
inom socknen. Det blef i samma mån allt mera vigtigt
att veta, hvilken socken en fattig tillhörde, då de äldre
författningar derpå gifva olika eller obestämda svar. Ett
bestämdare företog sig kongl, förordningen af den 5 Dec.
1788 att meddela, då den föreskref att den fattige skall
försörjas af den socken der han antingen haft eget hemman
eller såsom inhyses- och tjenstehjon sednast varit i skatt
antecknad; hvaremot hvar församling egde den rätt, att
intet inhyseshjon finge sig inom den nedsätta, eller något
gammalt och mindre arbetsfört tjenstehjon antagas, innan
församlingen på allmän sockenstämma dertill lemnat sitt
bifall.—-Men just denna författning har, sedan fattigvården
fått ett allt större omfång, gifvit anledning till de flesta
tvisterna; hvarföre rikets ständer 1809 ansågo fattigvården
i riket tarfva en allmän öfversigt och granskning, innan
några grunder för en bättre ordning kunna utfinnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
