Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Nionde artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
säga: intelligensen genomtränger alltmer hela det menskliga
arbetet. Hvaraf följer, att det ideella arbetet å ena sidan,
det matei-iella arbetet å den andra (i början skilda genom
en så stor klyft, att arbetarne inom hvartderas område
länge ej ansågos tillhöra samma samhälle, utan det förnäma
och lärda arbetet för sig nyttjade det fattiga och olärda
arbetet blott såsom medel) småningom — och likväl
slutligen oförtänkt och öfverraskande nog — befinna sig i
bredd med hvarandra, midt emot hvarandra, och blandade
om hvarandra; — de sednare, ej mindre än de förra, med
anspråk på en högre intelligent verksamhet. —
Machin-våsendet, hvarigenom menniskokraften på en gång
förallmänligas och mångfaldigas, är blott en sida af denna
utveckling. Den första machin var menniskan sjelf, af
menniskan såsom machin nyttjad, nämligen slafven. Det första
barbariska machineriet är den för si af våde menskliga
kroppskraften. Till hvilken omåttlig grad det, såsom sådant,
fordom blifvit nyttjadt, derom vittna Egyptens pyramider
och Indiens tempelgrottor. Påfinningen och fullkomnandet
af det mekaniska machineriet, ifrån dess första råa försök
till sin närvarande höjd genom alla vetenskapens
hjelpmedel, är blott en fortgående arbetets befrielse. Det är
slafvens emancipation i arbetets historia: nämligen hans
industriella emancipation, ehuru denna hvarken i och för
sig sjelf ännu är fullkomligt för sig gången (ehuru genom
menskliga sakernas gång oundviklig), och ännu mindre
innefattar hans moraliska och politiska emancipation. —
Emellertid följer häraf, hvad vi förr anmärkt, att redan
industriens framsteg äro för slafstaten farliga.
Så mycket om det kollektiva arbetets större
fullkomlighet. Återstår att visa, hurusom predikatet af större
säkerhet äfven med rätta bör det tillkomma. I sig sjelft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>