Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Nionde artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
personer med sådana anspråk, tvärtom befinnas talrikare
i de provinser der hvar och en som vill drifva ett
sjelfständigt handtverk måste tjena en bestämd tid såsom
lärling och gesäll och förfärdiga sitt mästerstycke. Hvad
öfverflödet af producenter angår, så medgifves väl att
antalet af dem som vändt sig till en eller annan näringsgren
kan vara större, än att alla dervid kunna finna sin
bergning, men sådana fall ha i alla tider förekommit och äro
oundvikliga följder af vexlande handels-konjunkturer, nya
uppfinningar, förändrade moder o. s. v. Men just häruti
visa sig de välgörande följderna af näringsfriheten, att
derigenom sättes den, hvars näring aftager, i tillfälle att
öfvergå till en annan, mera lönande, hvilken öfvergång
under skrå-systemet var förenad med de största svårigheter
och för många omöjlig. Att i nyare tider i allmänhet
mindre varaktigt och solidt arbete förfärdigas än förr, må
vara; dock är det mindre att tillskrifva närings-idkarne
än deras kunder, hvilka nu mera hvarken älska tyger
eller möbler som öfvergå till andra eller tredje generationen.
Att näringsfriheten icke frambringar likså goda arbeten
och fabrikater som skrå-författningen, lärer ingen på allvar
vilja påstå, som jemför Frankrikes, Belgiens o. s. v.10
10 Då England har ej nämnes, må tilläggas, att i England aldrig
funnits ett eget skrå-system i Tysk mening, men väl ett ganska
vidsträckt korporations-system, som i många fall gjort
närings-idkandet beroende af borgare-rätten. Men äfven i detta modifierade
skick har skrå-systemet i England varit inskränkt och motarbetadt
dels genom principerna af den Engelska common law, hvilka äro
obenägna mot all exklusiv rätt (en särskild parlaments-akt af 1624
förbjöd alla monopolier), dels genom Engelska industriens egen
kraftiga utveckling och ett tidigt infördt patent-system. 1814
upphäfdes drottning Elisabeths statut af 1562 om sju års lära i
närings-yrken. Genom den sista municipal-reform-akten af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
