Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Nionde artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
r Europas mest civiliserade länder har den skråmässiga
afsöndringen af stads- och landtmanna-industri redan blifvit
helt och hållet, eller till största delen, upphäfven, och
städerna, lemnade åt de naturliga fördelar hvilka en större
sammanverkan af arbetskrafter på de dertill egnade ställen
af sig sjelf medför, ha derpå ej förlorat utan vunnit. I
Sverige synes man i samma mån vara mer ömtålig om
bevakandet af stadsmanna-industriens gamla gränsor, som
det fordrats mer besvär och längre tid att här befästa
dem mot landet, hvilket genom sin hela naturliga
beskaffenhet lägger oöfvervinneliga hinder för ett sådant
privilegii-system; hvarföre det ock verkar så mycket förderfligare.
Det finnes intet land der jordbruk, bergsbruk, slöjd och
handel naturligare äro förbundna eller onaturligare åtskiljas.
Mer än två tredjedelar af landets befolkning utgöres af
Svenska allmogen, som under mer än två tredjedelar af
året är genom klimatet stängd från egentlig sysselsättning
med jordbruks-arbetet. Arbetet i andra gestalter — såsom
bergsbruk, för hvilket Sverige erbjuder ett så vidsträckt
fält, — eller såsom slöjd, med dess mångahanda förvärf,
hvartill Svensken ej mindre kallas af naturlig fallenhet än
naturligt behof, och som derföre af ålder på olika sätt
gjort sig gällande i Sveriges olika landskaper, — eller
utbytet och forslandet af arbetets produkter, — eller blotta
utbytet af den naturliga arbetskraften mot dagspenning,
ofta på längre håll och genom vandring förtjenad: — allt
sådant utgör naturliga beståndsdelar af Svensk näringsflit
och hänvisar på riktningarne af dess utbildning, om den
finge följa naturliga banor. Arbetets rörlighet har i andra
länder allt mer med en stigande industri utvecklat sig; i
Sverige är den hemmastadd. Det är vår ekonomiska
lagstiftning som bundit densamma; ehuru denna arbetets rör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
