Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Representations-frågan (1840) - Första artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
FÖRSTA ARTIKELN.
Den under öfverläggning varande representationsfrågan
upplöser sig i trenne frågor, hvilka fordra att hvar för
sig besvaras, — först: hvad är en representation? —för
det andra: hvad har den varit i Sverige? —för det tredje:
hvad bör den blifva? — Den som vill nöjaktigt besvara
den sista frågan kan ej undandraga sig svaromål å de
bägge föregående. Vi måste derföre egna en kort
betraktelse åt hvardera.
Om ett samhälle ej kan tänkas utan en samfällig
verksamhet, och en sådan samverkan mellan förnuftiga
varelser fordrar öfverenskommelse, så följer redan deraf,
att samhället bör regleras genom samtyckta lagar.
Erfarenheten visar visserligen att våld alltför ofta gått för
rätt; och verklig rättvisa kan menniskor emellan ej finnas
så länge träldomen ej erkännes för rättsvidrig. Men i den
mån detta sker förfalla äfven undantagen från den regeln,
att samhället måste styras efter samtyckta lagar, eller ock
måste de nödiga undantagen sjelfva från regeln hemta stöd.
Det vill säga, det går ej mer an att förneka regeln; men
den kan olika tydas. Frågor uppstå, såsom följande: kan
ej en lagstifta för flera? eller några få samtycka för
mängden? eller kan icke äfven ett förutsatt samtycke vara
giltigt? Och man måste tillstå att besvarandet af sådana
frågor äfven hör till regelns rätta förstånd. I sjelfva verket
hänföra de sig mest till den stora frågan om myndighet
eller omyndighet i samhället. Ty förutsatt att omyndige
finnas och måste finnas, så följer äfven deraf, att de myn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
