Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Representations-frågan (1840) - Första artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
nare, eller den valda, begynte tredje ståndets politiska
inflytelse. Dess egentliga kraft låg i dess motsats mot
pri-vilegii-systemet. Derigenom bar det vuxit i anspråk och
betydenhet ända derhän att slutligen vilja göra sig gällande
såsom den egentliga national-representationen. Vi måste
undersöka grunden till sådana anspråk.
Det är den personliga synpunkten, under hvilken vi
hittills betraktat representationen, såsom ett fullmäktigskap.
Vi ha sett, huruledes detta fullmäktigskap i början var ett
sjelfskrifvet, ett förmynderskap, utöfvadt af de mäktigaste
och upplystaste. Det är tydligt att, om detta slags
representation ej kunde grunda sig på en fullmakt af
personerna, den såsom borgen för sin varaktighet slutligen
måste taga, för att så säga, fullmakt af sjelfva saken, eller
verkligen företräda samhällets allmänna intressen. Detta
leder oss att betrakta representationen under synpunkten
af intressena. Man kallar ett intresse i politisk mening en
viss, för det helas bestånd nödig eller nyttig riktning af
den personliga verksamheten. Stånden äro produkter af
sådana samhälls-riktningar, hvilka till en början voro få;
hvarföre de gamla stånden så mycket snarare kunde anse
sig såsom representanter af samhällets stående intressen. I
den mån deras rätt dertill, med samhällets mångsidigare
utveckling, blifvit ifrågasatt, i den mån stånden blifvit
föremål för anklagelsen att egentligen föreställa partikulära
intressen till skada för det hela, hafva de äfven allt mera
dragit sig bakom, hvad man kunde kalla, sak-intressena,
såsom en förskansning; och hela diskussionen har fått en
vändning, som vore det personliga i allmänhet ingen
hufvudsak i representationsfrågan, eller såsom menniskorna
här ej skulle föreställa sig sjelfva, utan de intressen de
skapat. Så har adeln, sedan bördens företrädesrätt i och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
