Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Representations-frågan (1840) - Andra artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Riksdagarne besökas ofta blott af de närmast boende och
af rikets räd i den landsort, der sammankomsten hålles.
Ty derutinnan öfverensstämde det gamla Svenska rådet
med landskaps-indelningen, att det mest utgjordes af
pro-vinciella magnater, tillika de förnämsta länsinnehafvare i
orterna, hvarföre man får höra talas om rikets råd i
Westergötland, i Uppland o. s. v. En ständig
rådkammare, hvars äldsta ledamöter skulle innehafva rikets högsta
embeten, förskrifver sig först från Carl IX, som äfven
gick in på att med ständernas samtycke välja sitt råd.
De nämnda partiella riksdagar eller landtdagar utfärdade
äfven riksdagsbeslut, öfver hvilka de öfriga landsorterna
stundom hördes, stundom icke. Samma förhållande är
med stånden. Den Gustavianska arfföreningen i Westerås
af den 13 Januari 1544 är å alla ständernas vägnar
utfärdad af adeln. På riksdagen år 1547 förklarade sig
ständerna äfven villiga att erkänna det testamente konung
Gustaf, angående arfsrättens närmare bestämmande, kunde
göra. Riksdagsbeslut derom är först utfärdadt af
presterskapet, och ej ens frän alla stiften, ehuru denna riksdag
för öfrigt har den märkvärdighet, att kyrkoherdarnes
representationsrätt, jemte biskoparne, från densamma
oafbrutet kan räknas. Till 1566 års riksdag kallade Erik
XIV genom fogdarne öfver hela riket endast två de
förnämsta prester och två beskedliga bönder från hvart
fögderi. Ännu oftare har, både under Gustaf I och hans
söner, rådet beslutit för ständerna och med ständernas
rätt: en ordning som omvändes af Carl IX, hvilken —
emot de af Johan III återväckta aristokratiska och
prela-tiska unions-intressena med Polen och Rom — satte den
Svenska bonden, borgaren och presten. Hans
riksdagsbeslut äro för öfrigt mest af honom sjelf dikterade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
