Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Representations-frågan (1840) - Tredje artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
den med konungamakten, såsom privilegiernas källa. Nu
vända de sig emot sitt upphof och med detsamma emot
hvarandra. Det är på alla håll privilegiernas affall från
en nu mera blott till namnet existerande konungamakt,
hvars bvte delas på många händer.
Den nya friheten går under uti idel friheter. Adeln
får nya privilegier, ehuru ej utan protest af de ofrälse
stånden; presterskapet likaledes i sin ordning. Borgarena
fordra äfven sådana, och stärka emellertid på allt sätt
städei’nas friheter mot landet, samt ifra för en ny
skråordning, hvilken äfven 1720 utkom och 1731 befriades från
all fara för frimästare. Så skyndar hvart stånd att sluta
sig inom sig sjelft. Endast bönderna stå efter; — till en
början äfven mer än förr.
Vid 1719 års riksdag finnas de uti intet
riksdagsutskott, få föga del af hvad som afgjordes, och
hemförlofvas till största delen före riksdagens slut. Äfven
sedermera förblifva de uteslutna från alla de förnämsta
utskotten. Vid 1720 års riksdag fordra de att komma in i
sekreta utskottet, beropande sig på den store Gustaf Adolf,
som äfven kallat bönder till det hemliga utskott som yttrade
sig öfver Tyska kriget. Denna fordran afslogs så vid
denna som följande riksdagar. Bönderna kommo aldrig in
i det egentliga sekreta utskottet, ehuru de någon gång
(såsom då det var fråga om att deras fullmäktige mot sitt
eget stånds tanke skulle besluta krig) för ett skens skull
tillkallades. Bondeståndet, enligt regeringsformen, hade ej
heller plats i den ständernas deputation som bestämde
riksråds-valen. Detta stånd befann sig sålunda afskuret
från all verklig andel i riksdagsväldet, om än den röst
det såsom stånd egde att afgifva, för enskilda dess
medlemmar framdeles kunde blifva och blef en källa till vinst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
