Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Representations-frågan (1840) - Tredje artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
gjorde nödvändigt ett mångvälde, i hvilket det första
ståndet öfvervägde. Nu mera var det första ståndet tillika
ett rent mångvälde inom sig; hvarföre dess nya ledare så
mycket mer måste taga partiväsendet till hjelp för att både
befästa sig i sitt eget stånd och samla bundsförvandter i
de andra. — Att bestämma talmansvalen och besätta de
förnämsta utskotten blef vid en riksdag det första
partiföremålet, och i det vigtigaste af dessa utskott, sekreta
utskottet, sammandrogs hela riksdagsmakten. Redan vid
1734 års riksdag, som grundlade parti-hvälfningen 1738,
förklarades att riksens råd voro allenast ständernas
fullmäktige, som måste rätta sig efter principalerna, då desse
voro närvarande, och att ingenting hindrade sekreta
utskottet att gå ifrån konungens och rådets tanke, äfven utan
att referera saken till plena, emedan det handlade med
riksens ständers makt. — Från denna tid begynte äfven
sekreta utskotten att lemna efter sig instruktioner eller så
kallade testamenten, till ledning för regeringen mellan
riksdagarne.
Mest angingo sådana föreskrifter den yttre politiken,
och att partierna togo riktning och penningar af den ena
eller andra alliansen — den Engelskt-Ryska eller den
Fransyska — blef tidens bedröfligaste tecken. Hvad skulle
fäderneslandets öde blifva, då de partier, som söndrade
det, snart hvarken hade vänner eller fiender gemensamma?
Det visade sig i frihetstidens första krig. Sverige har ej
fört ett nesligare än det som hattarne år 1741 företogo
mot Ryssland, i förtröstan på den Fransyska alliansen,
men, såsom det hette, för att återställa Sveriges gamla
makt i Norden. Böndernas missnöje öfver utgången bröt
ut i Dal-upproret med den gamla Svenska lösen: "att de
ville hafva en konung och ej så många." Det var en,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
