Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Representations-frågan (1840) - Tredje artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
eburu det följer de andra i oppositionen mot de
företrädesvis privilegierade. En sjelfständigare opposition i detta
afseende hos bondeståndet, för sig taget, ligger utom bdde
vår så kallade frihetstid och den nästföljande. Att en
sådan faller inom vår erfarenhet, har gifvit frågan ett
nytt skick, men också gjort dess lösning så mycket
nödvändigare. Dermed har nämligen saken kommit derhän
att vår stånds-representation måste söka botemedlet inom
sig, det vill säga, ombilda 6ig på fredlig och laglig väg
till en representation af folket, enligt erkända grundsatser
af rättvisa och billighet. Ty hvad botemedlen utom
representationen angår, så äro de dels otillräckliga, dels
våldsamma; och Sverige, som redan af denna anledning haft
så många revolutioner, tål ej vid flera.
Vår så kallade frihetstid både begynte och slutade
med denna hufvudsakliga stridsfråga i Svenska författningen,
utan att kunna lösa den.
Ulrika Eleonoras underskrift på adelns privilegier år
1719 skedde utan de andra ståndens samtycke och
vetskap; hvarföre ock dessa protesterade deremot. De
upprepade denna protest vid 1720 års riksdag, som derföre
ändades med osämja och i hast. Vid nästa riksdag, då
presteståndet tillfredsstäldes med 1723 års privilegier för
sitt stånd, gaf det för sin del efter, och de öfriga läto
förmå sig att följa exemplet; hvilket likväl skedde med så
mycken motsträfvighet, att förlikningsförslaget nära hade
blifvit tillintetgjordt. Borgerskapet protesterade i synnerhet
mot adelns i privilegierna förvarade företrädesrätt till rikets
tjenster, och satte deremot påståendet om alla civila
em-betens besättande till hälften af ofrälsemän; hvilket bos de
andra ofrälse-stånden fick understöd. Adeln ingick då en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
