- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Sjette bandet /
370

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Andra föreläsningen (Den 22 November). Om konungamakten i Sverige - Slutbetraktelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

370

för sig menniskorått; och hafva dermed skakat verlden.
Emellertid tyckes det närvarande för dem draga sig
tillbaka, och hela tiden vara stadd på en återgång. — Är
denna skenbar eller verklig?

Vi kunne derpå blott svara: en återgång är under
alla omständigheter lofvärd och tillbörlig: — det är
återgången till sig sjelf. En sådan återgång är, der den rätt
sker, vilkoret för all framgång. Det gäller för folken,
såsom för den enskilde. Tecknen till en sådan återgång
äro, om ock varnande, likväl ibland de hoppfulla. Och
sådana tidens tecken gifvas.

Jag har redan fästat uppmärksamheten på tvänne.
Det första är tecknet af den nationella återgången. Folken
begynna öfverallt känna sig såsom nationer, mer än förr.
De dragas och bestämmas af nationella sympathier eller
antipathier, efter slägtskaper, seder, språk, litteraturer,
gemensamma minnen, behof och hopp. De allt mer
framträdande företeelserna af detta slag kunna ej undgå
betraktarens ögon. Men detta är endast en sida, den yttre,
af saken; den inre är vigtigare. Folken begynna känna
sina inre angelägenheter såsom sina egna, och vilja deri
hafva en röst. Med eller utan folkets deltagande i
representation och lagstiftning gör denna röst sig gällande, och
ingen regent kan för den tillsluta sitt öra. Men verkar
denna röst äfven der den saknar lagliga organer, huru
mycket mer der sådana redan finnas? Framstår denna
allmänna anda äfven trots bristen på konstitutionella
former, huru mycket mer der sådana former redan finnas?
Alla representationer erfara detta inflytande, alla utan
undantag, de må vara huru som helst beskaffade. De
söka fåfängt att tillsluta sig derför, eller att förhindra de
beståndsdelar i dem, som mest med folket stå i beröring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:00:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-6/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free