Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Den Svenske odalbonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
stuga röjdes hans åker, och tomt blef första gången tegs
moder, för att tala de gamla lagarnes språk. Af hans
hem blef hans hemman, med länge obestämda gränsor.
Här var vinterstugan och boden för vinter-förråden; under
det hans fäbodar, vid de betesmarker som i skogarne
uppstått på svedjelanden, blefvo sommar-vistelser för honom
sjelf och hans hushåll, — såsom ännu sker i Norrland
och mångenstädes i Sveriges skogs-provinser. Vårsädet
— företrädesvis det bråmognande kornet -— var
tvifvelsutan första säde. Höstsädet med sin förtröstan på ett
lifsfrö, som vintern blott täcker men ej förstör — en
skön förebild af ett högre hopp — är, med bruket af de
sädesslag som sig dertill egna, sednare. Ännu år 1466
kallar ett påfligt bref till biskopen i Strengnäs hvete och
råg för nya och ovanliga sädesslag ofvan om skogen
Kolmorden, af hvilka man icke borde försumma att taga
tionde.
Det är genom en med arbete förvärfvad odalrätt som
den Svenske odlaren vunnit den Svenska jorden. Derföre
kallades han odalbonde; ty odal vill säga full egendom,
och af substantivet odal kommer verbum odla. Snart lade
han till detta fredliga förvärf äfven krigets vinning. Plogen
och svärdet äro de gamla Svenska instrumenter. Vi ha
länge alltför mycket brukat det sednare på den förras
bekostnad. Hvad vi slutligen äro bragta till, är att med
Svenska svärdet försvara hvad Svenska plogen eröfrat.
Ett inskränkt åkerbruk, äfven med ett konstlöst
begagnande af de hjelpmedel hvilka landets natur eljest i
jagten, fisket och boskapsskötseln erbjöd, kunde ej
underhålla en växande folkmängd, som fann på att taga af andra
hvad den ej hade hemma. Den begaf sig till sjös, den
for i vester- och österväg på vikingatåg. Derigenom för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
