Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Länen - Tredje ståndet i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
för hvars mans niding. Med detsamma som allmogen, i
motsats mot de privilegierade, blef ofrälst, hade den
hvarken någon heder i adelig mening att försvara, eller, såsom
afväpnad, medel dertill, och underkastades kroppsstraffen;
hvilka också utbredde sig genom inflytandet af de så
kallade gårdsrätterna, — i början ett slags krigs-artiklar
för konungens och adelns krigiska följen. — Slutligen
spridde sig dessa straff utöfver det ofrälse gebitet, så vidt
ej lösen med penningar mellankom.
Länen, här i allmänhet icke lagligen ärftliga (ehuru
de genom Erik XIV:s grefve- och friherreskaper blefvo
det till en del och eljest ofta nog genom missbruk), voro,
åtminstone de betydligare, fästade vid befälet på kronans
slott och fästen, hvilka den kringboende allmogen med
vissa, af befallningshafvanden ofta godtyckligt ålagda
tjenst-barheter var underlagd.
De faror för Sveriges frihet och bestånd, som de från
både konungamakten och folket söndrade privilegierade
intressena förde öfver fäderneslandet, reste slutligen mot
dessa faror en bondehär. Del var med en sådan som
Engelbrekt fördref de utländska fogdarne, som Sturarne
kämpade, som Gustaf Vasa segrade. Man igenkänner deri
ett tumultuariskt symptom af infanteriets, i allmänhet med
tredje ståndet åter framträdande vigt i kriget.
Tredje ståndet — så kallar man i hela Europa allt
hvad ej är adel och presterskap, och likväl förvärfvat
politiska rättigheter. Städernas uppblomstrande frihet stälde
sig sedan 12:te århundradet i spetsen för denna rörelse i
södra Europa, som meddelade sig åt det mellersta och
till en del åt det norra. — För oss har den på visst
sätt varit främmande. Städerna ha hos oss varit sena,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
