- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Sjette bandet /
389

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

389

sjelft så osannolikt, att man kunde antaga motsatsen, äfven
om inga historiska bevis derför funnos. Men sådana
saknas ej. Att Lybeckarne tidigt förvärfvat sig andel i
kopparberget, ses af konung Magnus Erikssons bref af
1344, hvari konungen åt dem bekräftar all den egendom
och inkomst som de der "med gammal rätt" innehade. —
Man finner att bergsfogden och mästermannen för arbetet
äro Tyskar. Behof af skydd var korporationens driffjäder
att söka konungen; delaktighet i inkomsten var kronans
intresse att inlåta sig med korporationen. Dennas ställning
till allmogen visar sig förtryckande. Redan i de första
privilegierna träder konungen medlande emellan berget och
allmogen. Man ser att stridigheter angående skogshygget
varit ibland anledningarne, och att berget försvarar egna
arbetare och kolare, som få nedsätta sig hvar som helst,
utan jordegandens samtycke. Korporationen är ett skrå
af mästermän och svenner, med smältare, grufhuggare,
kolare, dagsverkare under sig; den väljer sjelf sina
styresmän och domare, tvänne bergmästare och tolf
bergsrådmän; den dömmer sjelf äfven emellan sig och allmogen;
den är beväpnad, bonden deremot afväpnad, så att han
blott får bära sin matknif; uppror af allmogen äro ej
ovanliga, och derföre är det bergsmännen tillåtet att hafva
svärd, sköld, jernhatt och vapenhandskar. Man ser för
sig ett våldsamt, hårdt och öfverdådigt lif, som ofta kallar
till vapen bland en orolig och rå sammanlupen folkmängd.
Berget var länge en fristad för förbrytare. Ända in i
Gustavianska tiden voro lif och egendom i rikets
bergslags-orter osäkrare än annorstädes.

Äfven i våra äldsta jern-bergslager torde utländsk
inflytelse i afseende på uppkomsten af den egentliga
gruf-driften kunna förutsättas. De så kallade bxskops-grufvor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:00:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-6/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free