Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
Carl IX; ehuru han sjelf hyste öfvertygelser som närmade
honom till den reformerta, hvarföre han äfven ville gifva
lekmän andel i kyrkostyrelsen. Gustaf Adolf upptog denna
tanke ur en annan synpunkt. Han önskade gifva en större
enhet åt kyrkans styrelse och grunda ett närmare
sammanhang emellan den och stålen. I allmänhet hörde
cen-tralisations-planer till hans politik. Förslaget om ett
general-consistorium, med blandade andeliga och verldsliga bisittare,
såsom en allmän öfverrätt i kyrkosaker, möttes af
biskoparnes stora missnöje. Motståndet blef ännu lifligare då
under förmyndare-regeringen makten allt mera kom till
adeln; hvilken i följd af adeliga privilegiernas ord: "att
ingen prestman kan trängas på adeln emot dess samtycke
och vilja", snart både tillsatte och efter sitt behag aflönade
prester i församlingarne. Presterskapet, angripet i alla
sina rättigheter, böjde först mot den nya adeliga
öfvermakten en röst, som ståndets betydelse ej kunde undgå
att gifva vigt; och folket såg i dem talare för sin egen
sak. Man kallade presterna denna tiden tribuni plebis i
Sverige; och Gustaf Adolf, som alltid behandlade dem med
aktsamhet, säges sjelf ha kallat dem så. Aristokratien
under förmyndare-regeringen var hårdhändtare. Myndiga
biskopar tvungos till eftergift och afbön. Man slungade
mot dem anklagelsen att de åter ville sätta foten i
regementet. Striden fortsattes under Christinas regering, och
blef blott till en del bilagd genom de af henne utfärdade
presterskapets privilegier. — Det kan gifva elt begrepp
om adelns betydelse den tiden, att den utsigt som i dessa
privilegier öppnades äfven för prestsöner till befordran "»
den politiska staten", af adeln togs illa, såsom en
inskränkning af dess rätt till rikets embeten; och att det hopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
