Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Tredje föreläsningen. Utkast till de Svenska ståndens historia - Det förstärkta konstitutions-utskottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
förutsätta att ständerna ej skulle kunna modifiera ett
konstitutions-utskottets förslag, för att få det framstäldt i den
form, under hvilken de ansågo det lämpligast böra
hän-skjutas till nästa riksdags beslut. Den stridighet, som
häri låg mot den eljest i allmänhet åt ständerna inrymda
rättigheten att granska och jemka sina utskotts förslag
innan de antogos eller förkastades, förde, sedan
konstitutions-utskotten både af 1810 och 1812 deröfver yttrat
sig, vid 1815 års riksdag till det tillägg i 56 §
regeringsformen som gaf tillvaro äfven åt ett förstärkt
konstitutionsutskott. Tilläggets tydliga mening är att, liksom hvarje
stånd för sig eger att antaga eller förkasta en föreslagen
grundlags-förändring, då den till slutligt afgörande
förekommer, så kan ock, i fall ståndens meningar ej kunna
sammanjemkas, intet stånds tanke, "om det sig ej efter
de öfriga fogar", undertryckas i afseende på sjelfva
förslagets beskaffenhet redan vid den riksdag då det förberedes,
utan bör då blifva föremål för en votering inom förstärkt
konstitutions-utskott \
’ Det var slutligen 1812 &rs konstitutions-utskotts förslag om
tillagget till 56 g regeringsformen, som vid 1815 års riksdag antogs.
I utskottets memorial bärom heter det: "Då alla ståndens enhälliga
röst är nödig till grundlags stadgande, har utskottet varit sorgfälligt
alt så ställa formerna, att det yttersta beslutet, genom proposition
stäld på ja och nej, måtte kunna fattas. Dertill fordrades att all
sammanjemkning af meningar, i fall de, vid pröfningen af det
första förslaget, skulle hos riksstånden blifva skiljaktiga, borde
föregå det definitiva beslutet, hvilket ej kunde innehålla annat än
ett fullkomligt gillande eller ett rent afslag. Utskottet har
derföre trott att denna jemkning borde ske vid samma riksdag då
frågan väckes och lägges på bordet, så att den, till afgörande
med ja eller nej, vid den nästföljande måtte vara fullkomligen
beredd. Den förstärkning af konstitutions-utskottet, som till jemk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
