Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
aristokratien har öfver honom att beklaga sig, kan jag ej
finna. Han egnar tvärtom en särskild uppmärksamhet ät
Sveriges store män under denna tid, ehuru de nästan
samtligen voro aristokrater. Hvad han i den historiska
afdelningen af sin Beskrifning om Svenska hemman anför
om reduktionen, är grundadt på lag och bevis. —
Lagerbring, Dalin, Botin höra således ej till den stora
sammansvärjningen l. Vi måste söka närmare upplysning.
En sådan synes gifven sidan 16, der det säges:
"Andra och ej minsta orsaken till svenska adelshatet har
varit svenska konungamagtens politik och den färg dennas
förfäktare velat gifva åtskilliga förhållanden." — "Flere
svenska konungar hafva fuskat i denna politik; men tre
hafva nått mästaregraden: Karl den nionde, Karl den elfte
och Gustaf den tredje; och deras tidehvarf ha hvart i sin
mån bidragit till historiens förfalskande." — Låtom oss
tillse huru det förhåller sig med detta förfalskande!
Såsom verktyg derför nämnas i Carl den niondes tid:
Chesnecopherus, Tegel och Messenius, farfadern.
De voro alla tre parti-skribenter för Carl den nionde, en
* Den flitige Werwings Sigismunds och Carl den niondes historia,
författad enligt oiTentliga handlingar, granskad af sà sakkunnige
män som örnhjelm, Lejonmark och Elias Palmsköld, samt slutligen
utgifven af v. Stiernman, lärer ej heller dertill kunna räknas.
Om VVidekindis konung Gustaf Adolfs historia i sin första
upplaga Sr 1680 blef, på konung Carl den elftes befallning, indragen
för att rättas (den första delen utkom sedan 169l), så lärer väl
detta på denna tid ej ha skett för något aristokrat-fördömande bos
författaren. Chemnitz’s historia om Svenska kriget i Tyskland
skrefs under Axel Oxenstjernas ögon. I Pufendorfs historia
om samma krig och om Svenska sakerna intill Christinas
afsägelse, bar jag ej heller kunnat upptäcka något adclshat.
E. G. Geijers Saml. Skrifter. 1 Afdeln. 6 Band. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
