Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
emot Romerska kyrkan och Jesuiterna, såsom af skrymteri
(per hypocrisin) taladt. Så mycket om Svenska historiens
förfalskande till Carl den niondes fördel af katholiken
Messenius!
Den andra förfalsknings-perioden i Svenska historien
skall förskrifva sig från Carl den elftes regering. Det
är djerft — och mera än det — af herr F. att på
förhand yttra en sådan beskyllning; då konung Carl den
elftes historia än i dag är oskrifven. Tvänne
riks-histo-riografer ha fått uppdrag att författa den; ingendera har
fullgjort uppdraget \ Huruvida hindren derför legat mera
hos dem eller hos andra, må synas af följande. Den
lärde riks-historiografen Jakob Wilde fick efter
rege-ments-förändringen 1719 befallning att skrifva konung Carl
den elftes historia. — Jakob Wilde är märklig såsom
stiftare eller återuppväckare af den Svenska
statsförfattningens historia. Han betraktade under denna synpunkt
äfven det nu gifna uppdraget, meddelade kansli-collegium
en plan för verket och utarbetade flera kapitel, i hvilka
han ville bevisa: att det Carolinska enväldet ej varit något
laglöst välde, att Carl den elfte sjelf erkänt sig vara
bunden af Sveriges lag, och att alla de förändringar han med
densamma vidtagit, blifvit till ständerna bemstälda, och
med deras samtycke införda. Skilnaden emellan det
Gustavianska och Carolinska konungaväldet bestode förnämligast
deruti: att potestas tribunicia, eller menighetens
försvarsvälde, såsom Wilde uttrycker sig, hvilken makt först
varit hos lagmännen, och sedan kom till rådet, så att
4 Äfven professor Skyttcanus i Uppsala Elias Obrecht fick den 14
Maj 1694 Carl Xis egen befallning att skrifva konungens historia,
hvartill kansli-collegium skulle lemna honom handlingar, men
arbetet har ingen hört till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
