Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
•1772 förnyade uppdraget. Det är bekant att han icke
var någon beundrare af Carl den elfte. Han brukade
kalla honom kronofogden. Han delade aristokratiens åsigt
af denne konungs regering, och Schönberg synes ha rättat
sig derefter i sina Bref öfver Svenska regeringssättet.
Åtminstone skrifver han den 6 December 1776 till
hof-kansleren baron Fredrik Sparre: "jag har valt de mörkaste
färger att utmåla regements-förändringen af 1 680; ty eljest
har jag ej kunnat ådagalägga skilnaden emellan
suveräniteten af 1680 och 1772 års regeringsform. För öfrigt
— tillägger han — har jag öfverallt sökt att hålla
medelvägen, ty jag skulle eljest utsätta mig för förskräckliga
kritiker, så mycket mer som våra fanatici under
partitiderna alltid valde konung Carl den elfte till sin hjelte."
— Ämnet och kanske äfven behandlingen lära likväl synts
Gustaf den tredje betänkliga. Andra och tredje delarne
af Schönbergs bref utkommo 1777 och 1778. Men den
första, ämnad till en politisk inledning, samt 4:de och 5:te
delarne, med betraktelser öfver Carl den elftes och Carl
den tolftes regeringar, äro ännu i dag outgifna.
Den tredje förfalsknings-perioden i Svenska historien i
afseende på omdömet öfver aristokratien skall vara Gustaf
den tredjes. Äfven häröfver yttrar sig herr F. lika
afgörande och lika förhastadt. Gustaf den tredjes regering
var — eller blef — såsom Carl den niondes, såsom Carl
den elftes — en epok af bittra parti-strider. Men likasom
Carl den nionde ej erhållit sin plats i Sveriges häfder
efter parti-åsigter, så lära sådana ej heller komma att
bestämma Carl den elftes och Gustaf den tredjes. Ehuru
olika Gustafs förhållande till sin adel var före och efter
1786 års riksdag; derom är intet tvifvel, att det var just
hans tidehvarf som gjorde beundran af Svenska aristokra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
