Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
ske enligt med förhållandet? Min orättvisa mot
förmyndare-regeringen för Magnus Eriksson lärer bestå i mitt
erkännande: "att den återgaf folket freden, utvidgade
rikets gränsor genom Skånes lösen och vårdade till en
början äfven allmogens rätt I sjelfva verket — tillägger
jag dock — har den stadgat de stores välde." Låtom
oss se huru dermed förhåller sig! År 1322 förbinda sig
i Skara tretiofem andelige och verldslige herrar alt styra
riket, såsom de det inför Gud och konungen kunde
ansvara, att försvara hvarandra såsom bröder, underkasta sina
inbördes tvistigheter förbundets dom, och ej genom några
medel låta sig derifrån söndras. Det är tillika en förening
emellan de fordna hertigliga och konungsliga partierna,
som vi sett verksamma i brödrakrigen mellan Magnus
Ladulåses söner. Ar 1336 vid Magnus Erikssons kröning
(eller nyss förut) utnämndes Nils Ambjörnsson (Sparre)
till hans drots med nästan oinskränkt myndighet, och
tjugu-tre herrar underskrifva en försäkran att försvara honom
och alla hans medhållare. Upprepade förordningar mot
landsfredens brytande och mot beväpnade flockars färd
öfver landet, samt konungens egna klagomål att ingen
rättar sig efter honom, han må bedja, råda eller hota,
visa de stores sjelfrådighet och huru de höllo de lagar
som de stiftade. Ar 1363 erbjödo fyra och tjugu
Svenska rådsherrar Svenska kronan åt Albrekt af
Mecklenburg, som måste lemna hela makten i händerna på rådet
och riksdrotsen Bo Jonsson (Grip), såsom prof på hvars
laglydnad man känner, att han, som år 1375 varit med
om att åter bekräfta landsfreden i Sverige, 1381 högg
ned en annan ädling, sin fiende, inför hög-altaret i Fran-
1 Min Sv. FolkeU Hist. 1: 204.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
