Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496
•prelat och prest!" — då likväl ingendera — förmodar
han — på denna tid kan med skäl beskyllas för någon
unionsplan med Rom, till hvilken icke Svenska prelater,
utan en Svensk konung, Johan III, var uppfinnare. Nu
ligger det väl först och främst för ögonen, att med en
prelatisk plan menar man i allmänhet en sådan som
befordrar prelaturens makt, denna plan må yrkas af
prelaterna sjelfva eller af andra deras befordrare och gynnare; och
sådana saknades visst ej på denna tid. Det är erkändt,
att Romerska kyrkan är den mest utbildade hierarki. I
denna hierarkis historia ingår visserligen äfven en strid
emellan prelaturen, förestäld i biskoparnes myndighet och
påfvemakten, och denna strid har tid efter annan inom
Romerska kyrkan förnyats (den varar än); men äfven efter
den påfliga monarkiens afgjorda seger öfver sin egen
aristokrati, förblifver likväl alltid i den Romerska kyrkan
prelaturen vida mäktigare än i någon protestantisk. Konung
Johan var en hemlig katholik (sedan den 16 Maj 1578)
och hade redan en katholsk ärkebiskop i sigte. Flera af
rikets förnämsta herrar, sjelfve den gamle riksdrotsen Per
Brahe, voro hemliga katholiker. Ibland dem som för Carl
sedermera blefvo ofler, gäller detta om Erik Sparre och
Hogenskild Bjelke\ Med Sigismund bekände flera
öppet sin religion, och just emot dessa kände sig Carl minst
fiendtligt sinnad. "Eder, gref Erik," — sade ban till Erik
Brahe, som ville medla för rådsherrarne, då hertigen efter
* Se den påfliga till Sverige skickade nuntien Possevins berättelse
bos Tbeiner, Schweden und teine Stellung sum heiligen Stuhl unter
Johan III, Sigismund und Carl IX. Nach geheimen Staatspapiren.
Augsburg 1838. I. Th. pp. 455, 501, 606, 608, 672, och II.
Th. p. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
