Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
gare och köpmän, stundom till utländska kapitalister; ocb
förpantning, såsom den minst lagstridiga formen för
for-yttrandet, användes af konungen äfven mera än
försäljning. En del af dessa förpantningar förvandlades
sedermera till årliga arrenden, hvilka arrenden utsträcktes till
tullen, bergverken samt uppbörden i hela län och
provinser ,0. Jag har ej dolt att sådana nödhjelpsmedel med
skäl må räknas till denna regerings mest betungande
åtgärder’. Men till den orättvisa de i sig sjelfva innehöllo,
lades åtminstone ej den nya, att fördelarne uteslutande
forbehöllos åt adeln. Tvärtom kom fördelen af
fÖrpant-ningarne och de arrenden, hvari dessa stundom
förvandlades, ofta den förmögne borgaren till godo. Ibland hindren
för städernas uppkomst i Sverige räknade sedermera Axel
Oxenstjerna krono-arrendena, "som togo de bäste borgare
ur städerna"
Förmyndare-styrelsen fortsatte till en början
förpant-ningarne. Jakob de la Gardie öfverförde i Juni månad
1635 20,000 man från Sverige till Preussen. Regeringen
hemma skrifver till rikskansleren, då ännu i Tyskland:
"Ganska få penningar finnas i riket. Krediten är så tunn,
att vi ej utan största möda kunnat på pantegods uppbringa
den ringa summa som med armeen till Preussen
öfver-sänd är *. — Snart måste man skrida till försäljning; och
förfarandet dervid förtjenar en nogare undersökning.
10 Klagan öfver förpaktarne af kronans inkomster framfördes af alla
de ofrSlse stånden vid 1633 års riksdag. Riksmareken Jakob de
la Gardie, som sjelf bade varit delaktig i krono-arrendena, näpste
likväl strängeligen några i rådet uppkallade prester för deras
omdömen om dessa inrättningar.
1 Jfr min Historia III: 63.
1 Ibid. III: 71, not. 2. 1 Ibid. III: 327.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
