Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
dar, om hvilka tillägges: "att de äro af de gods, som
fram-ledne kamereraren Jost Hansson af oss och kronan köpt
med rättighet att dem åt vare trogne undersåtare af
ridderskapet och adeln försälja." — Denne man hade af
förmyndare-styrelsen blifvit adlad 1640; emedan han erbjöd
sig att köpa gods för 30,000 rdr. Ar 1642 blef han
för grofva bedrägerier dömd från lifvet och hans adelsbref
sönderrifvet. Huru mäktiga medhållare han hade, synes
deraf att man äfven förmådde den unga drottningen alt
bedja för hans lif. Men riks-kansleren var obeveklig.
Besynnerligt nog är, att riks-skattmästaren, som var medlem
af regeringen, ej egentligen sjelf hetes hafva köpt de
nämnda gårdarne af Jost Hansson, utan hans son,
hofmarskalken Gabriel Gabrielsson Oxenstjerna, men "på fadrens
vägnar," heter det nu i konfirmationen.
Man har här ett bevis på huru adelskap stundom
utdelades; och man vet att förmyndare-regeringen redan
adlade (den ursäktar sig i sin redogörelse derför). Det
var ett sätt att få köpare till kronogods, hvilka endast
kunde förvärfvas af adel. Man har tadlat Christinas
öfverflödiga adlande; och hon har deri, som i mycket annat,
visserligen öfverdrifvit sin frikostighet. Men huru många
af hennes adelsbref äro gifna i afräkning på
kronofordringar eller utsigt på lån till kronan, emedan åt ofrälse man
ingen säkerhet kunde gifvas i anvisningen på kronans
gods, det har ingen uträknat. — Och var väl felet endast
hennes? ’
’ Såsom bekräftelse på, huru aristokratien denna tid iakttog sina
fördelar, må ur hr Fa Berättelser ur Sv. Hist. X del. s. 157
anföras: "Vid det då (1651) företagna utnämnandet till baroner
och grefvar gåfvos såsom friherreskap åt Paykull 182 hemman, åt
Linde 132, åt Liljehök 146, åt Soop 157, åt Flemingarna 731,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
