Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar till professor Fryxell (i anledning af skriften: ”Om aristokrat-fördömandet i Svenska historien, jemnte granskning af tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar”) 1846
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
skas, utan förbättras skulle. Likväl hafver ridderskapet
och adeln continuerligen intill nu alla sådana räntor, och
derjemte stora landtågsgärden, emot den (i anseende till
det dubbla och mera än stora vederlaget) af ringa
impor-tance cederade tullfriheten årligen indragit och uppburit."
Man ser äfven häraf, huruvida sköflingen af rikets
inkomster under Christinas egen regering endast bör
läggas henne, men icke aristokratien till last, såsom hr F.
förmenar. Följden af detta förhållande beskrifver
författaren sålunda: "det var för allmogen det allravissaste som
dem förestod, att de således i yttersta armod råka skulle,
efter alla bevillningar som på herredagarne ålades, ehuru
store och fördelaktige de ock syntes vara, icke så mycket
till Kongl. Maj:ts som till ridderskapets nytta, tjenst och
uppkomst månde lända."
Dessa adelns öfverdrifna rättigheter och anspråk sökte
man äfven att ur allmänna rättsgrunder försvara. Man
upplifvade sjelfva begreppet af Svensk odal-frihet,
upphäfvande grundsatsen, att all skattskyldighet hade sitt upphof
i kronans ursprungliga egendomsrätt till jorden, hvarföre
allt öfverlåtande af räntan till adeln äfven innebure ett
öfverlåtande af egendomsrätten till grunden. Detta
påstående yrkades så öppet, att det framkallade en egen
vederläggning i de nämnda "Oförgripliga bevisen emot adelns
rättighet öfver skattegods." Den begynner med följande
beskrifning om huru adeln förfor med de skattebönder, af
hvilka kronans ränta kommit under frälset. "Det hafver
varit en tid bortåt och ännu är en häftig strid om
skattegårdars rättighet, hvilken strid är derutaf förorsakad, att
skattegods äro nu på någon tid, särdeles i salig konung
Gustaf den andres och stores sista regementstid och
alltsedan, endels gifne och endels försålde af kronan till fräl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
