Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Barnet teologie doktor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ju någonting alldeles märkvärdigt. Vår pastor har förkovrat
sig betydligt på den sista tiden. Det kan vara något att
höra. Och, vet du, jag hörde grannen X. säga i går afton,
att han aldrig hört en så väldig predikan, som den pastorn
höll i söndags. Det är allt ett märkligt vittnesbörd av en
så gudlös människa.» »Ja, broder G., vi ha mycket att tacka
Gud för. Vår församling har under den fromme lärarens vård
ökats betydligt, och ingen lär väl kunna neka, att vår
församling är den mest bibliska av alla.»
Men tyst! Vad! Jag såg ett liktåg sättas i rörelse vid dödens
sorgmarsch. Död lärare, död församling! Ack, när hava de
dött?
Det livlösa allvaret besvarar Andens röst med ett ihåligt
eko. Icke ett hjärta röres till ånger och tillbedjan, ingen
hand lyftes för att svära Herren trohet. Ack, det är en
vitmenad grav med andeligen döda människor! Det har gått
steg för steg. Döden smög sig obemärkt in på livet, och
deras likbegängelse var en sorgeakt, som ingen mer än
evigheten bevittnade. När eller huru de hava dött, veta vi
icke; men vad vi veta, det är, att de ej äro, vad de hava
varit. Allt rör sig uti en kall, livlös form. De kunna visa
fanor och standar, som de tagit i striden, men hjältarna —?
De äro döda! Den brinnande hänförelsens eld är släckt, den
allt offrande kärleken är död, och den helhjärtade hängivenheten
ligger på pliktens kalla bår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>