Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2:o. Brudgummen kallar. Den
himmelske vännen ropar: »Se, jag kommer snart!»
och det manande ropet har gång efter annan
skakat församlingens hjärta. Skall budskapet:
»Jag står för dörren!» än en gång ohört
förklinga? Trots alla dina synder är du hans kärleks
föremål. Har du icke sett honom glänta i
hjärtats port och säga: »Låt upp för mig, min duva!
Ty mitt huvud är översköljt av dagg, mina
lockar fuktade av natten»? Vem kan han vara? Han
är konungars Konung och herrars Herre. Det är
han, som i dödens kval och vid ropet: »Min
Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
slog sina armar om ditt hjärta och sade: »Din
kärlek skall evigt hugna mig!»
3:o. Andens rop till församlingen.
Den helige Ande förmanar oss med en moders
vältalighet. Det ena ropet avlöser det andra:
»Stån upp och tagen edert arv i besittning!»
Vem har ej hört om »ett land, som flyter av mjölk
och honung»? Ingen av oss är i okunnighet om
att »allt är oss skänkt, som hör till liv och
gudaktighet.» Den helige Ande har uppenbarat det
för oss och fört oss till gränsen av ett »kostligt
land». Tårar hava strömmat och heliga löften
givits. Hans kärlek har rört våra hjärtan, och
vi hava klagat inför Herren: »Förlåt min synd,
och tag mig som jag är!» Och likväl skola många
dö vid gränsen och jordas i ärelystnadens,
världskärlekens, stolthetens, otrons och partisinnets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
