Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syndarens behof af Kristus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
VÄGEN TILL KRISTtJS.
ningen, att människan blott behöfver utveckla
det goda, som hon äger af naturen, är en farlig
villfarelse. »Men en naturlig människa fattar
icke det, som tillhör Guds Ande, ty det är henne
en dårskap, och hon kan icke begripa det,
emedan det måste andligen bedömas.» »Förundra
dig icke, att jag sade dig: I måsten födas på
nytt.» 1 Om Kristus heter det: »I det [Ordet]
var lif, och lifvet var människornas ljus»; »det
är icke något annat namn under himmelen,
bland människor gifvet, i hvilket vi skola blifva
frälsta.» 2
Ett begrepp om Guds stora kärlek och nåd
och faderliga ömhet är icke nog. Det är icke
heller nog att kunna fatta hans lags visdom och
rättvisa, att kunna inse, att den är grundad på
kärlekens eviga princip. Aposteln Paulus insåg
allt detta, då han sade: »Jag medgifver, att
lagen är god.» »Alltså är visserligen lagen helig
och budordet heligt och rättfärdigt och godt.» 3
Men med bitter själsångest och förtviflan tillade
ban: »Jag är köttslig, såld under synden.» Han
längtade efter den renhet och rättfärdighet, som
1 1 Kor. 2: 14; Joh. 3: 7. 2 Joh. 1: 4; Apg. 4: 12.
3 Rom. 7; 16, 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
