Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ånger och bättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGER OCH BÄTTRING.
45
i människors ögon, är dock ingen synd ringa
i Guds åsyn. Människors omdöme är partiskt
och ofullkomligt, men Gud bedömer alla ting,
såsom de värkligen äro. Drinkaren föraktas, och
man säger honom, att hans synd skall utestänga
honom från himmelen, medan högmod,
själfvisk-het och girighet alltför ofta gå ostraffade. Men
dessa senare äro synder, för hvilka Gud hyser
synnerligt förakt, ty de äro i strid med hans heliga
karaktär, med den oegennyttiga kärlek, som
utgör själfva atmosfären i de syndfria världarna.
Den, som faller i någon svår synd, torde känna
sin skam och sitt elände och sitt behof af Kristi
nåd; men högmodet känner intet sådant behof
och tillsluter alltså hjärtat för Kristus samt
anammar icke de andliga välsignelser han kom till
denna världen för att skänka oss.
Den fattige publikanen, som bad: »Gud,
misskunda dig öfver mig, syndare!»1 betraktade
sig själf såsom en mycket syndig människa, och
äfven andra betraktade honom på samma sätt,
men han kände sitt behof och framträdde inför
Gud med sin börda af brottslighet och skam,
bedjande om nåd. Hans hjärta var öppet för
1 Luk. 18: 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
