Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hängifvenhet åt Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNGIFVENHET AT GUD.
67
syndens träldom för att blifva delaktiga af Guds
barns härliga frihet.
Då vi öfverlämna oss själfva åt Gud, måste
vi nödvändigtvis försaka allt, som skulle skilja
oss från honom. Fördenskull säger Frälsaren:
»Hvar och en af eder, som icke försakar allt, hvad
han äger, han kan icke vara min lärjunge.» 1
Allt, som drager hjärtat bort från Gud, måste
förkastas. Mammon är mångas afgud. Kärleken
till pänningar, begäret efter att blifva rik, är
den gyllene kedja, som håller dem bundna vid
satan. Anseende och världslig ära dyrkas af
en annan klass. Åter andra afguda ett lif af
själfvisk maklighet och frihet från ansvar. Men
dessa träldomsband måste sönderslitas. Vi kunna
icke tjäna både Gud och mammon. Vi äro icke
Guds barn, såvida vi icke äro det helt och hållet.
Det finnes sådana, som föregifva sig tjäna Gud,
medan de på samma gång förtrösta på sina egna
bemödanden att uppfylla hans lag, utveckla en
rättfärdig karaktär och förvissa sig om frälsning.
Deras hjärtan påvärkas icke af någon djupare
känsla af Kristi kärlek, utan de bemöda sig om
att utföra det kristna lifvets plikter såsom något,
1 Luk. 14: 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
