Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bönens välsignelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i44
VÄGEN TILL KRISTtJS.
Vårt stora behof är i och för sig själf ett
argument, som talar kraftigt till vår fördel. Men
vi måste söka Herren, vi måste bedja honom
gifva oss, hvad vi behöfva. Han säger: »Bedjen,
och eder skall varda gifvet.» Och »han, som
icke har skonat sin egen Son, utan utgifvit
honom för oss alla, huru skall han icke ock skänka
oss allt med honom?»1
Om vi hysa ogudaktighet i våra hjärtan,
om vi medvetet fasthålla någon synd, skall Herren
icke lyssna till våra böner; men den botfärdige
och förkrossade själens bön skall alltid blifva
hörd och besvarad. Då alla kända oförrätter
blifvit godtgjorda, kunna vi tro, att Gud skall
besvara våra böner. Vår egen förtjänst skall
aldrig gifva oss tillträde till Gud. Det är Jesu
värdighet, som skall frälsa oss, hans blod, som
skall rena oss. Dock hafva vi ett värk att
utföra i uppfyllandet af villkoren för att blifva
antagna af Gud.
Ett annat villkor för segervinnande bön är
tro. »Den, som vill komma till Gud, måste tro,
att han är, och att han lönar dem, som söka
honom.» Jesus sade till sina lärjungar: »Allt
1 Matt. 7: 7; Rom. 8: 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
