Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten i dess förhållande till Palestina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2) Den mellan polyteism och en utvald familje- eller
stamgud vacklande religionen aflöstes först under Moses
af den rena monoteismen, då han i Jehova lärde
israeliterna känna den sanne Guden.
3) Moses fick sin lärda uppfostran i Heliopolis och
blef just därigenom satt i stånd att utföra sitt stora värf.
4) I Heliopolis dyrkades solgudarna Ra, Tum och
Hormachu särskildt som lokalgudar.
5) Af dessa lokalgudar utvecklade det upplysta
presterskapet i Heliopolis en andlig spekulationens gud, Chepera.
6) Namnet Chepera härledes af verbalbegreppet cheper,
»vara, existera», och betecknar den gud som är och existerar
allena och oföränderligt i all evighet, den ende sanne guden
i motsats till Egyptens öfriga gudar, som presterna väl
måste dyrka, men icke i sitt hjärta kunde erkänna.
7) Denne gud Chepera, som Moses måste hafva lärt
känna i Heliopolis, synes vara identisk med Jehova, som
Moses förkunnade sitt folk. Namnet Jehova härledes af
verbalbegreppet hava, »att vara, existera», och betyder den
gud som är, existerar i all evighet; det har altså noga
taget samma härledning och betydelse som det egyptiska
namnet Chepera.
8) Filologiska och historiska grunder tala för
identiteten af Chepera och Jehova; härtill kommer vidare den
märkliga omständighet, att likasom Jehova uppenbarade
sig från nådastolen mellan de två Cherubim, på samma
sätt ses äfven Chepera på ett egyptiskt monument hvila
på locket af en helig kista mellan två keruber.
Innan jag afslutar detta kapitel skall jag något beröra
öfverensstämmelsen mellan den egyptiska och mosaiska
moralen. I den förut nämnda Dödsboken finnes den
bekanta domsscenen, i hvilken Osiris presiderar och med sina
42 guddomliga meddomare håller dom öfver den döde.
Denne nalkas ledd af rättfärdighetens gudinna och renar
sig från de 42 synder, hvilka de 42 domarne hafva att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
